Björk (Betula pendula resp. pubescens)
Björken med sina vita stammar är väl det träd man lär sig först att känna igen. Den ojämförligt
vanligaste underarten av björk i södra halvan av landet vårtbjörken (B. pendula) som avbildas härintill, men även
glasbjörken (B. pubescens) förekommer på Rörö. De kan skiljas på bladformen och på de unga skotten.
Glasbjörkens blad är förhållandevis runda, medan vårtbjörkens är mer spetsiga. Årsskotten är vårtiga
på vårtbjörken (därav namnet såklart) medan de är håriga på glasbjörken (de tre nedre bilderna visar
glasbjörk).
Glasbjörken har dubbelt så många kromosomer som vårtbjörken - den är en så kallad diploid.
Troligen har den uppstått genom att en vårtbjörk har undergått kromosomfördubbling. Båda björksorterna kan hybridisera
med varandra, vilket visar att de står varandra nära.
Det finns även en tredje björkart i Sverige - dvärgbjörk - men den har jag aldrig sett på Rörö.
Björken är nog det träd i vårt land som har och har haft flest användningsområden. Ved, rötter, bark (näver), vidjor och ris till slöjdändamål, sav och unga löv till C-vitaminrika drycker. Och det bästa att elda med när det skulle göras "bagebrö".