Promenerande frön
Nästa gång du är ute och tar en promenad om sommaren så gör ett litet experiment. Förse dig gärna 
med en liten lupp eller ett förstoringsglas. Håll utkik längs vägen efter gräs som blommat och satt frukt
(gulnat ax eller vippa) och se efter ifall du kan se små strån som sticker ut ur axet. Sådana brukar finnas på
de flesta grässorter. Bra exempel är de vilda havresorterna, främst det högväxta
knylhavret[1], men även
ängshavre[2], fungerar. Och för all del även den lilla
kortväxta vårbrodden[3].
Gör sedan så här: Ta tag i strået och dra försiktigt ut frukten - det lilla fröet omgivet av sina
stråförsedda agnar. Om det är moget så lossnar det lätt. Lägg det i handen och lägg märke till
likheten mellan strået och ett knäböjt insektsben.
Tro det eller ej, men likheten är större än du anar. Titta noga på vad som händer när fukten från handen når den lilla frukten. För att förstärka effekten - för handen nära munnen och andas försiktigt på frukterna. Du kommer att upptäcka att de börjar att röra sig genom att "benet" roterar, såvida det inte nyss kommit en regnskur. Vårbroddsfrukterna rentav hoppar!
För att studera fenomenet lite 
noggrannare rekommenderar jag att du tar med dig ett antal frön och lägger dem hemma på
köksbordet. Nonchalera syrliga kommentarer från dina närmaste anhöriga och avsätt en stund till att studera fröna.
Ett bra sätt är att lägga de torra frukterna i en liten hög under ett dricksglas och lägga en liten blöt
bomullstuss eller bit hushållspapper strax intill dem i glaset. När luftfuktigheten stiger i den innestängda luften under
glaset kommer fröna att ta upp fukten och den hygroskopiska[4] delen av "benet" som i torrt tillstånd ligger spiralvriden
kommer att räta ut sig med följden att "underbenet" börjar rotera. Ta sedan bort glaset och den minskade luftfuktigheten
får underbenet att rotera åt andra hållet.
Vad kan nu detta vara bra för?
Helt riktigt - det som ser ut som ett ben fungerar också som ett ben! Luftfuktigheten varierar över dygnet - och givetvis även med väderleken. Om natten är det fuktigt och kanske rentav daggvått i gräset. Om dagen steker solen och torkar upp marken. Det innebär att det lilla fröbenet kommer att rotera ett antal varv medurs medan luftfuktigheten stiger och ett antal varv moturs medan den sjunker[5]. En dag med omväxlande sol och regn kan det alltså bli ett väldigt snurrande fram och tillbaka, och skulle vi ha möjlighet att snabba upp förloppet i form av en film så skulle vi se hur det lilla fröet rullar fram och tillbaka i zickzack över marken ganska avsevärda sträckor till dess att det slutligen fastnar någonstans. I bästa fall fastnar det genom att sticka nosen i någon liten mjuk sand- eller jordplätt.
Om du bortser en stund från "benet" och i stället tittar lite närmare på själva det avlånga fröet, så ska du se att det som regel inte är helt kalt, utan har små borst utefter sidorna. Vad kan sådant ha för funktion månntro?
Jo, när nu fröet har fastnat i marken, så kommer ju benet att fortsätta sin rotation. Den här gången kommer inte fröet någon vart. I stället påbörjas nu en skruvande rörelse som långsamt men säkert "skruvar" ner fröet i marken. Tack vare att borsten är "enkelriktade", så kommer bara nedåtgående rörelser att tillåtas. Den uppåtgående rörelsen hindras av borsten.
Självplanterande frön, alltså!
På likartat sätt fungerar även många nävor (t ex skatnäva[6]), men med den kompletteringen att frukterna i första skedet skjuts iväg från plantan när de är mogna! Mer om det vid ett senare tillfälle.
Jag hade inte gjort det smartare själv, tror jag!
Här nedan kan du se en liten videosekvens som jag filmade. Det är en hög med vårbroddsfrön som legat fuktigt och som nu utsätts för torrare luft.
Fotnoter
[1] Avena elatior [Tillbaka till texten]
[2] Avena pratensis [Tillbaka till texten]
[3] När det gäller vårbrodden, Anthoxantum odoratum så leta gärna upp ett grönt strå och tugga en stund. Du kommer sannolikt att känna den välbekanta Dixikolasmaken från din ungdoms tid (om du har åldern inne). Faktum är att Dixikolan smaksattes med vårbroddens kumarin! [Tillbaka till texten]
[4] Hygroskopi = förmåga att ta upp vatten från luften i form av ånga [Tillbaka till texten]
[5] Eller tvärt om. Jag har faktiskt glömt vilket som var vilket, men det kan ju du få i uppdrag att ta reda på i sommar. Och när du ändå håller på kan du även ta reda på ifall frukterna från alla gräsarter roterar åt samma håll?! Så väntar ett Nobelpris bakom hörnet! [Tillbaka till texten]
[6] Erodium cicutarium [Tillbaka till texten]