Finns Gud?
Får du negativa vibbar av att höra ordet "religiös" eller "kyrka"?
Du är inte ensam.
Hur troende jag än är så får jag fortfarande efter 40 år som kristen också negativa associationer av de där orden. Förmodligen beror det på att jag ursprungligen kommer från ett sammanhang där sällsynta och ofrivilliga kyrkbesök var mördande tråkiga tillställningar och begreppet religiös var intimt förbundet med åldriga damer eller blekmagra vattenkammade gossar utan kamrater och bärande tjocka glasögon.
Detta skrivet i full medvetenhet om att jag själv i de tidiga tonåren - åtminstone vintertid - var både blek och mager och inte hade särdeles många kamrater heller. Men glasögon hade jag inte, även om jag nog hade behövt...
Hur som helst vägrar jag i alla fall än idag att betrakta mig själv som "religiös". Detta trots att Gud är prio ett i mitt liv och jag brukar gå till kyrkan de flesta söndagar.
Nu en högst personlig fråga:
Vill du verkligen veta om Gud finns?
Inga problem.
Jag skulle inte råda dig att gå till en kyrka för att få svar.
Inte heller till en präst eller pastor.
Eller imam eller rabbin eller guru.
Gör i stället så här:
Lägg alla dina förutfattade meningar om Gud och religion, bud och andliga tekniker åt sidan.
Kolla så att vädret verkar bli ok på yr.no.
Lägg ner några mackor, ett sittunderlag, ett äpple och en termos med kaffe i en liten ryggsäck.
Ta bussen, tunnelbanan, spårvagnen, bilen, moppen, cykeln eller vandringskängorna och hitta ett ställe där du kan vara helt ensam och ostörd.
Sätt dig ner och börja prata rakt ut i "tomma intet", som om du pratade för dig själv. (Att bara sitta tyst brukar nämligen vara ett effektivt sätt att aldrig få tänkt färdigt en enda tanke). Säg: "Gud – jag vet inte om du finns, men om du gör det så lyssna nu! ".
Berätta sedan ditt livs story rakt ut "i luften". Börja med dina första minnen, din barndom. Berätta allt, både det ljusa och det mörka. Dölj inte din frustration och bitterhet. Låt tårarna komma om de vill. Fortsätt och låt det ta den tid det tar. Fastnar du för länge i andras elakheter så byt spår och gå vidare. Om du kommer att tänka på situationer då du känner på dig att du handlat fel eller sårat andra - säg förlåt.
När så småningom orden är slut - sitt tyst kvar en stund och bara existera.
Pröva sedan att säga namnet Jesus.
Smaka på det.
Säg "Tack Jesus!"
Fika.
Packa ner dina grejor och åk hem.
Sen kommer resten att ge sig själv.
It´s as simple as that!
Rom 10:13
[Till överst på sidan]