Mars 2026
Klicka på ikonen ovan för att komma
till min "motbok" till Lars Johan Erkells bok
om intelligent designrörelsen!
(se februarireflektionen)
https://testyourlanguage.com/blog/language-families-of-the-world
Det är en enorm skillnad mellan människans språkliga förmågor och de man finner i djurvärlden, vilket inte är särskilt förväntat av en gradvis evolution.
Evolutionärt kunde man också ha förväntat sig att det skulle gå att härleda jordens nutida språk tillbaka till ett gemensamt urspråk. Detta eftersom man tänker sig att mänskligheten härstammar från en liten population som rimligen borde haft ett och samma språk.
Och man skulle också ha förväntat sig att språkens komplexitet ökade över tid i takt med att människans hjärna blev alltmer utvecklad, men det är precis tvärt om.
Låt oss titta lite närmare de här sakerna.
Språkskillnaderna mellan djur och människor
Det är knappast en gradskillnad mellan vårt språk och det man finner i ”vår närmaste släkting” schimpansen. Det fanns en tid när man försökte lära apor att tala, men idag vet vi att apor saknar både de anatomiska och intellektuella förutsättningarna att lära sig ett mänskligt språk.
En del djur kan visserligen lära sig att lystra till vissa ord och lära sig att känna igen symboler, men det är på en väldigt trivial nivå. Det går inte att konstruera någon hypotetisk, gradvis utvecklingslinje med olika mellanformer från djurens språkliga nivå upp till människans. Det mänskliga språket är helt enkelt unikt.
Det händer att evolutionister vill minska den här klyftan genom att hänvisa till att ett ettårigt barn tycks ha ett ordförråd på ungefär samma nivå som en papegoja. Men det är naturligtvis ett pseudoargument. [1] Till skillnaden från schimpansen har ettåringen den medfödda kapaciteten – eller ”genetiska algoritmen” för att inte bara lära sig ett mänskligt språk utan vilket som helst av alla världens språk!
Inte oväntat har det varit mycket svårt att skapa evolutionära modeller för hur språket har kunnat evolveras, och det finns heller ingen samsyn om detta bland nutida evolutionsbiologer. Somliga tänker sig att det bara ”råkade” uppstå ett avancerat språk som en sorts oplanerad biprodukt av att nervsystemet hos förmänniskan plötsligt utvecklades väldigt snabbt genom en (tänkt) kaskad av fördelaktiga mutationer. När språket väl fanns på plats så kunde det sedan utvecklas vidare genom selektion, tänker de.
Inget urspråk
Lingvistiker (språkvetare) har genom att studera nutida och forntida språk kommit fram till att det finns ungefär 140-160 olika språkfamiljer, men tack vare sammanslagning av familjer har antalet successivt minskat de senaste 50-70 åren. Något urspråk går inte att påträffa och det är heller ingenting som lingvistikerna förväntar sig hitta eftersom språken förändras så snabbt.
Minskad komplexitet hos språken
Lingvistiker har också visat att språken generellt har genomgått en ständig förenkling genom tiderna, till exempel genom att språkliga nyanser som uttrycks genom olika slags prefix och suffix gått förlorade. De allra äldsta språken som akkadiska, sumeriska och gammalegyptiska har visat sig mycket mer komplexa än man först trodde. Det faktum att de dessutom är sinsemellan väldigt olika bidrar till mysteriet. Urgermanskan hade till exempel fem eller sex olika kasus. Fornsvenskan hade fyra (som i dagens tyska), och modern svenska i princip inga alls. [2]
Men mysterium?
Att läsa en bibeltext som den står skriven och utgå från att den är historiskt relevant har gång på gång visat sig vara en nyckel till att förstå världen. Det gäller även frågan om språken. För den som läst det elfte kapitlet i Första Moseboken är det som sagts ovan alls inget mysterium, utan tvärt om någonting förväntat.
I skapelseberättelsen kan vi läsa att Gud skapade människan med ett fullt utvecklat språksinne som möjliggjorde att hon kunde kommunicera både med Gud och med varandra från första början. Enligt 1 Mos 11:6 hade människorna ännu en tid efter syndafloden ett enda gemensamt språk.
Men på förekommen anledning (människornas olydnad) grep Gud in och splittrade upp deras enhetliga språk. Plötsligt började man tala ett antal helt skilda språk som begränsade människornas möjligheter att kommunicera. Det står inte uttryckligen i bibeltexten, men eftersom Gud är angelägen om att bevara familjeband är det förväntat att man fortsatte att tala samma språk inom de olika familjerna. [3] Därför spreds mänskligheten ut över jordens yta från ett centrum i en stad som hette Babel i nuvarande Irak (det råder delade meningar om exakt var den låg, men arkeologerna har ett par alternativ).
Fotnoter
[1] ”Pseudo” = falskt. Det är lika vilseledande som när även välutbildade personer ibland jämför människans evolution med det som sker under hennes ebryonalutveckling i mammas mage. Det första antas vara en process baserad på slumphändelser (mutationer) och naturligt urval. Det andra är en lagstyrd process som sker tack vare svindlande komplexa förprogrammerade instruktioner i embryots DNA. [Tillbaka till texten]
[2] Bara små spår av dem, som till exempel uttrycket ”i sinom tid” som är en gammal dativrest. [Tillbaka till texten]
[3] 1 Mos 10 antyder att det var 70 ursprungliga familjer vid tiden för förskingringen, med visst stöd av 5 Mos 32:8 och 2 Mos 1:5. Vem vet – kanske kommer forskningen en dag att kunna identifiera 70 språkfamiljer? [Tillbaka till texten]
Copyright © 2026 Göran Schmidt
Template design by Andreas Viklund
Tillbaka till startsidan