Mars 2023
Den här månadsreflektioner skriver jag en bra bit in i april. Trist när man kommer efter i sin planering, men som pensionär kan man ju få ta sig vissa friheter 😉
Mars blev som vanligt en väldigt intensiv månad med diverse föreläsande och mycket skrivande för Genesis samtidigt som jag avslutade renoveringen av min snart hundraåriga mors lägenhet. Den här gången var magasinets tema ”Dinosaurier” eller närmare bestämt den mer fantasifulla formuleringen ”I drakarnas tid”. Före 1841 existerade inte ordet dinosaurie, utan man sade rätt och slätt ”drakar” om de där djuren som man enligt gamla medeltida dokument snarast tycks ha betraktat som någon sorts sanitär olägenhet som man helst ville bli kvitt så fort som möjligt. Vilket man uppenbarligen lyckades med. Några drakar behöver man numera knappast riskera att träffa på under sin svamppromenad.
Och hur skulle mjuka vävnader, blodkärl, röda blodkroppar och till och med spår av DNA kunna påträffas i benen av T. rex om den levat för 68 miljoner år sedan? Men så är bevisligen fallet (se bilden längst ner). Nej där lägger både kemisk vetenskap och sunt bondförnuft in sitt veto. Dilemmat är förstås att de berglager från ”kritatiden” där benen återfanns knappast kan vara äldre än benen i dem. Men vad händer då med den så kallade ”geologiska tidsskalan” som man fick lära sig om i skolan?
Ja, du milde tid. Var ska detta sluta? Tänk om sekulär vetenskap behöver ett rejält omtänk i fråga om jordens historia!
Och de två exempel jag just nämnde är bara ett par i mängden som alla pekar i samma riktning. Skaffa dig en prenumeration så du inte missar juninumret, vetja!
