Daggkåpa (Alchemilla sp.)
Daggkåpan växer här och var inne i Rörö samhälle. Bladen är vackert "plisserade" där de
sitter under de oansenliga gröngula blommorna. Det är en ganska vanlig växt i vårt land, men inte särskilt vanlig
härute. Det finns ett 30-tal så kallade småarter av växten, som var och en för sig är genetiskt identiska
genom att daggkåpan kan bilda frön utan någon föregående befruktning (apomixi).
Det vetenskapliga släktnamnet Alchemilla har med alkemi att göra, d v s den gamla "vetenskapen" där man ägnade sig åt att försöka framställa guld. Man tänkte sig att den daggdroppe som man tidigt på morgonen brukade hitta längst ner i bladet kunde ha med saken att göra, eftersom den betedde sig så underligt om man hällde över den på ett papper. Den liksom rullade omkring i stället för att sugas upp. Idag vet vi att droppen inte är dagg som samlats i bladet, utan i stället uppkommer genom guttation. Det är vatten från roten som trycks upp genom det så kallade rottrycket genom en fysikalisk process som kallas osmos. Anledningen till att vattnet beter sig annorlunda är att det innehåller garvämnen, som ökar ytspänningen.
Ämnena verkar sammandragande på blodkärl, vilket också är skälet till att växten använts som sårläkande medel.
Det vetenskapliga släktnamnet Alchemilla har med alkemi att göra, d v s den gamla "vetenskapen" där man ägnade sig åt att försöka framställa guld. Man tänkte sig att den daggdroppe som man tidigt på morgonen brukade hitta längst ner i bladet kunde ha med saken att göra, eftersom den betedde sig så underligt om man hällde över den på ett papper. Den liksom rullade omkring i stället för att sugas upp. Idag vet vi att droppen inte är dagg som samlats i bladet, utan i stället uppkommer genom guttation. Det är vatten från roten som trycks upp genom det så kallade rottrycket genom en fysikalisk process som kallas osmos. Anledningen till att vattnet beter sig annorlunda är att det innehåller garvämnen, som ökar ytspänningen.
Ämnena verkar sammandragande på blodkärl, vilket också är skälet till att växten använts som sårläkande medel.