Göran Schmidts hemsida

Fackelblomstret lyser upp skrevorna ute på västsidan när sommaren nalkas sitt slut. Det är väl därför jag brukar bli lite lätt vemodig av att se den. Bladen innehåller mycket tanniner (garvsyra), och man har också använt växten till läderberedning. Eftersom tanniner också har en bakteriehämmande effekt och verkar sammandragande på blodkärl så har växten använts vid sårbehandling.

Kikar man lite närmare på fackelblomstrets blommor kommer man att upptäcka att det finns tre olika typer. Det som skiljer dem åt är det inbördes längdförhållandet mellan ståndarknapparnas och pistillmärkenas placering - det brukar på "fikonspråk" kallas heterostyli.
Finessen med detta är att det förhindrar att plantorna befruktar sig själva. När ett bi i tur och ordning landar på tre plantor med tre olika blomtyper kommer det efteråt att ha pollen (frömjöl) på tre olika ställen på sin lilla kropp. Och varje gång den dyker ner i en blomma kommer pollen att föras över till den aktuella blommans pistillmärke, men då alltid från en annan blomtyp än den egna.
Vivor och t ex Oxtunga använder sig för övrigt av samma "teknik".