Göran Schmidts hemsida



Main menu: Start | Rörö | Skapelsefrågan | Bibelrelaterat | Kontakt

Köttätande skönheter vid dammen strax norr om Grevens vale



Main menu:

Smultronställen | Turförslag | Fotogalleri | Kommunikationer | Rörös flora

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | V | Å | Ä | Ö |



Johannesört (äkta) (Hypericum perforatum)

"Jag trivs bäst i öppna landskap" sjöng Ulf Lundell, och gör det väl förhoppningsvis fortfarande. Antagligen har du lagt märke till den ibland kritiserade strofen "Där bränner jag mitt brännvin själv och kryddar med johannesört."
Huvudanledningen till att Johannesörten använts på det viset är den vackert röda färgen som framför allt blomknopparna ger åt alkoholen. På ståndarnapparna finns nämligen små svartvioletta körtlar som innehåller en olja. På den andra bilden till vänster ser du vad som händer när man mosar en blomknopp mellan fingrarna. Ett gammalt namn på växten är också "mannablod".


Men oljan har inte bara en vacker färg – den är också ett erkänt verksamt medel mot oro och lindrigare depressioner och förekommer flitigt i form av olika hälsokostpreparat. Den verksamma substansen kallas hypericin efter det vetenskapliga släktnamnet Hypericum som ordagrant betyder "över bild", vilket låter märkligt. Ska man lita på Wikipedia så kommer det av "att man i gamla tider trodde sig kunna fördriva onda andar från det som bilden föreställde genom att hänga några kvistar av örter från Hypericum-släktet ovanför bilden".

Det finns två närstående arter av Johannesört. Dels den äkta Johannesörten som du ser på bilderna härintill, och dels den fyrkantiga Johannesörten. Det finns ett par enkla sätt att avgöra skillnaden. Dels är den fyrkantiga varianten just fyrkantig vilket man lätt känner om man vrider stjälken mellan fingrarna. Och dels saknar den de bladkörtlar som den äkta Johannesörten har. På de båda nedersta bilderna härintill ser du hur det ser ut om man håller upp ett blad av den äkta Johannesörten mot ljuset. Det ser ut som om bladet vore perforerat (jfr artnamnet perforatum), eller genomborrat, av hundratals små nålstick. Så illa påstås djävulen nämligen ha tyckt om den nyttiga läkeväxten.
Det råder delade meningar om båda arterna har samma innehåll av hypericin, vilket i och för sig borde vara lätt att ta reda på. Men åtminstone den röda färgen saknas hos den fyrkantiga varianten.

Det rekommenderas inte att man börjar experimentera för mycket på egen hand med Johannesörten - eller andra örter heller för den delen - i synnerhet inte om man medicinerar. Hypericinet påverkar omsättningen i kroppen av vissa läkemedel som t ex p-piller och epilepsipreparat m fl.




[Till överst på sidan]