Göran Schmidts hemsida

Vem kan inte namnet på denna karaktärsväxt för den svenska försommaren?! Men det finns säkert ett trettiotal svenska arter med ett utseende som påminner om hundkäxet - eller hundlokan som den också kallas - och många av dem blir säkert kallade "hundkäx" av bara farten. Välkända köksväxter som morot, dill, persilja, kummin och palsternacka tillhör alla hundkäxets växtfamilj. Hundkäxet själv däremot har inte någon plats i köket, utom möjligen på överlevnadskurser då man visst får lära sig att tillaga roten. Däremot har den använts som färgväxt för gula och gröna nyanser, bland annat som träbets.

Hundkäxet är likt många andra flockblommiga släkten tvååriga. Första året blommar de inte, utan när fröet grott bildar det en liten bukett med blad som samlar och lagrar solenergi i form av näringsrik stärkelse och andra energirika ämnen i en pålrot. Det är i det skedet man skördar sina rotfrukter. Sen övervintrar växten, och kommande vår används näringen i roten till att sätta blom och så småningom nya frön. Och så är cirkeln sluten.

Om man ska skilja hundkäxet från andra liknande arter finns det några bra kännetecken: Bladen hos hundkäxet är triangelformade och upprepat parflikade. Stjälken är räfflad, bladskaften har en längsgående fåra. De avlånga, svarta blanka frukterna sitter ihop två och två.