Göran Schmidts hemsida

Kommentarer till Lars slutkapitel (20)

Jag har svårt att kommentera det Lars skriver. Jag kan hålla med honom om att jag inte är exegetiker, men det gör jag å andra sidan inte anspråk på att vara heller. Min enkla exeges går ut på att låta bibeltext förklara bibeltext, vilket varit en framgångsrik metod under historien: "Summan av ditt ord är sanning" (Ps 119:160). Jag har heller inte studerat textgenrer. Jag har ”bara” läst Bibeln i stort sett dagligen i ett halvt sekel och därtill mycket bibelkommentarer. När jag var nykristen sov jag bokstavligen med Bibeln under huvudkudden och idag ligger den överst i min bokhylla. Inget annat får ligga på eller över den, inte ens mina läsglasögon. För varför skulle mina ”glasögon” (i överförd bemärkelse) vara överordnade Guds eget Ord? Varför skulle människors tankar aktas högre än det?

En liten komplettering kan vara på sin plats: I allra sista stund gjorde Lars ett tillägg i sin replik till mig. Det handlar om det han kallar ”problemet med stjärnljus” i kapitel 4, s 51-52. Han skriver att de svar som ungjordskreationister har på detta är ”absurda”.
På s 61 bemöter jag Lars med att det är att slå in öppna dörrar, eftersom lösningen är helt i enlighet med Einsteins relativitetsteori som är bekräftad av modern vetenskap. Jag inser så här i efterhand att jag borde angett någon sekulär referens och rekommenderar därför den intresserade läsaren att titta på en kortare vetenskapsvideo av Veritasium Science and Engineering Videos: Why the speed o flight can’t be measured. Den som inte är beredd att spendera 19 minuter rekommenderar jag att spola fram till 11:23 och notera de slutsatser som fysikern drar. Inte minst rekommenderar jag Lars att göra det.

Precis som Sebastian blandar Lars ihop Guds skapelseakt med hans upprätthållande av skapelsen och makt över den genom sin obegränsade logistiska förmåga. Gud fullbordade på den sjätte dagen det verk Han skapat. Det är för mig ett betydelsefullt ord. För Sebastian och Lars betyder det såvitt jag förstår ingenting.

Lars tycker att jag säger emot mig själv när jag skriver att om evidensläget inte motsagt evolutionen så hade även jag varit teistisk evolutionist. Inte alls. Det jag säger är att det är sanningen om verkligheten som betyder någonting. Om nutida och fossila livsformer hade uppvisat ett kontinuum av mellanformer, om mutationer visat sig kunna leda till helt nya egenskaper – då, men bara då, hade jag ställts inför trovärdighetsdilemmat: att Bibeln säger mig en sak och mina biologögon någonting annat. Jag skulle då ha varit en teistisk evolutionist precis som Sebastian och Lars, jag hade tvingats offra min bibelsyn, jag hade tvingats anpass min människosyn och gudsbild för sanningens skull. Jag hade inte haft något val.

Men tack och lov – det valet är inte aktuellt. Det finns ingen som helst anledning. Det är ingenting annat än just sanningen om verkligheten som får mig att avvisa evolutionsidén, eftersom denna varken har stöd i naturen eller i Skriften!

Jag ser fram mot att få sitta ner bland lejon, leoparder, lamm, killingar, kor och björnar och mina tre medbröder en dag och resonera. Jag lovar härmed på heder och samvete att inte släppa de där orden över mina läppar: ”Vad var det jag sa” ;)