Göran Schmidts hemsida

Tittar man på nära håll på en klöverblomma ser man att det inte är en blomma, utan många, som sitter fästa på ungefär samma ställe och bildar ett "huvud". Varje enskild blomma har ärtväxternas klassiska fyra kronblad, där två utgör "vingar", ett "segel" och en "köl".

Rödklövern är framför allt en vallväxt, d v s en växt som odlas till djurföda. Detta på grund av att den ha ett så rikt innehåll av proteiner och mineraler. Att den varit bra till djurfoder har man känt till i tusentals år. Det krävs en ganska lång tunga för att nå ner så pass långt ner i de enskilda delblommorna. De flesta insekter förutom humlor och fjärilar har inte det. Bin kan tvingas ta till tjyvknep för att komma åt den söta nektarn. De biter i stället hål vid blombasen och slickar i sig sockerlagen bakvägen.

Klöverblommorna går att äta. De smakar sött och gott av all nektar. Man kan ju alltid blåsa till på blomman innan man stoppar den i munnen eller i salladen, så att det inte följer med några små kryp.

Rödklövern innehåller inflammationshämmande och blodförtunnande ämnen. Kanske skulle man ta sig en klöverblomma om dagen...