Göran Schmidts hemsida

December 2019

Bildkälla: Pixabay

Poddradio är något nytt för mig. Jag har förstått att det är ganska poppis nu för tiden, speciellt bland den yngre generationen. Folk lyssnar när de sitter i bilen eller tunnelbanan eller när de är ute och promenerar. Jag lyssnar inte så mycket själv, men däremot har jag blivit intervjuad på ”Genesispodden” nu i december, och det kommer att bli ytterligare några avsnitt i början av det nya året.

Jag var nyfiken nog att kika lite på kommentarerna efter publiceringen och noterade en viss Torbjörn som raljerade friskt och använde ord som ”nonsens”, ”dravel”, ”lögn” och ”svagsinthet”. Det är ganska vanligt att evolutionskritik bemöts med hjälp av den där sortens intellektuellt högtstående motargument.

Killens reaktion indikerar att det inte är något fel på argumenten som sådana, för annars skulle han givetvis ha bemött dem med vetenskapliga motargument. Om han nu sitter inne med några sådana, vill säga. Tomma tunnor skramlar ju allra mest, sägs det.

Dessutom illustrerar det med all önskvärd tydlighet hur existentiellt laddad frågan om vårt ursprung är. Den kan få annars sansade personer att helt förlora all social kompetens. Blotta tanken på att det skulle finnas en livs levande Gud att stå till svars inför är en djupt motbjudande tanke för många, som måste skjutas undan till vilket pris som helst.

Vad var det då av det jag sade som irriterade den där Torbjörn så fasligt? Jo, att jag skulle ha påstått att ”mutationer inte kan skapa några positiva egenskaper”. Det visar att han blivit så upprörd att han slutade lyssna, för det där har jag aldrig sagt. Men det var ju bra, för då får jag anledning att upprepa här vad jag faktiskt sade. Så här ligger det nämligen till:

1. Slumpmässiga mutationer ^[1] förändrar levande varelser, oftast till det sämre (som t ex cancer och tiotusentals genetiska defekter/sjukdomstillstånd). Det är därför vi föredrar att slippa kärnkraftsolyckor. Torbjörn hade varit mer övertygande i sin ”argumentation” om han hade presenterat en lista på dokumenterade uppbyggliga mutationer hos människan.

2. Vid sällsynta tillfällen uppträder mutationer som ger individen någon slags fördel. Fördelen visar sig oftast bara under speciella omständigheter (t ex när en bakterie befinner sig i en kropp full av av antibiotika eller en människa i ett träsk fyllt av malariamyggor).

3. Det går att visa att även till synes fördelaktiga mutationer alltid antingen: 1. beror på avstängda eller defekta funktioner i cellen, eller 2. bygger på principen ”mer av samma” (så kallade duplikationer). Det kanske låter motsägelsefullt med att trasiga saker kan innebära fördelar, men det är inte konstigare än att det kan innebära en viss fördel om termostaten på ett element går sönder - elräkningen kan bli lägre.

4. Rent konstruktiva/uppbyggande mutationer (som tillför kvalitativt nya egenskaper och funktioner) har ännu inte kunnat dokumenteras. ^[2]

5. Eftersom det naturliga urvalet ”ser” den fördelaktiga förändringen men inte den bakomliggande orsaken kommer nedbrytande mutationer att gynnas och bli vanligare i populationerna. Det leder till att evolutionen går åt fel håll (avveckling i stället för utveckling).

Det här är inga goda nyheter för evolutionen, eftersom den vilar till 100 % på förutsättningen att mutationer faktiskt kan skapa helt nya egenskaper och funktioner som det naturliga urvalet sedan kan välja ut. Men det går naturligtvis inte att välja ut saker som inte finns.

Sorry Torbjörn, och en del andra - evolutionen är bevisligen en koloss på luftfötter.

Fotnoter

[1]  En tautologi egentligen, eftersom mutationer – ändringar av ”bokstavsordningen” i DNA – per definition är slumpmässiga.         [Tillbaka till texten]

[2]  Här skulle en evolutionistisk molekylärbiolog ha invändningar, men inte utifrån evidensen som sådan, utan utifrån sina ideologiskt färgade tolkningar av den.         [Tillbaka till texten]