Göran Schmidts hemsida



Main menu: Start | Rörö | Skapelsefrågan | Bibelrelaterat | Kontakt

Fjällfiling

Maj 2019

Mitokondriska Eva
Bildkälla: Mitochondrical DNA: Public Domain (Wikimedia Commons)

Hur gammal är människan och jordens djurarter?

Det är givetvis en definitionsfråga, men de flesta evolutionsanhängare skulle svara i termer av miljontals år.

De båda forskarna Stoeckle och Thaler presenterade förra året (maj 2018) en studie [1] som blev en chock för många i den vetenskapliga världen. Deras slutsats är att inte bara människan, utan också åtminstone 90% av 100 000 analyserade djurarter inte är äldre än 100 000 – 200 000 år. Studien baseras på data från så kallat mitokondrie-DNA [2] som kartlagts under de senaste 15 åren vid universitet runt hela världen. Uppenbarligen hade mänsklighetens Eva sällskap av urmödrarna till de flesta av jordens djurarter!

Vad i all sin dar hände för cirka 150 000 år sedan, undrar forskarna? Det vet de inte, men något tycks det ha varit. – Det finns inga tecken på att det hände något speciellt med jorden för 150 000 år sedan, säger en kritisk vetenskapsjournalist [3], som har det som ett argument för att forskarna måste ha fel i sina slutsatser. Själva menar Stoeckle och Thaler att den tillgängliga evidensen är kristallklar – jordens livsformer måste ha genomgått en ”genetisk flaskhals” i form av någon sorts miljökatastrof som avlägsnade i stort sett alla individer från jordens yta utom dessa urmödrar som jordens alla arter nu är besläktade med. De båda forskarna är nämligen som de flesta av sina kollegor övertygade om evolutionens faktum, så blotta tanken att de alla skulle ha skapats av Gud för 150 000 år sedan är givetvis utesluten på förhand.

Siffran 100 000 – 200 000 år har man fått fram genom att räkna med en mutationshastighet som baseras på antagandet att människor och schimpanser hade en gemensam urmoder som levde för ungefär 6 miljoner år sedan. Men om man i stället för att grunda sina åldersdateringar på de evolutionära förväntningarna om människans och apornas evolution (som forskarna ändå är djupt oense om), och i stället räknar på de mutationshastigheter man faktiskt har uppmätt genom att analysera mitokondrie-DNA från fysiska personer i ett antal familjeled – då visar sig den verkliga mutationshastigheten vara 20 gånger högre än den teoretiska. Och åldrarna därmed en faktor 20 lägre, d v s de hamnar i intervallet 5 000 – 10 000 år!

Det betyder faktiskt att om Gud skapade djuren och människan efter sina respektive grundarter för 6 000 år sedan i enlighet med en ordagrann läsning av Bibeln, så skulle vi förvänta oss exakt den genetiska evidens som forskarna nu redovisat, antingen de själva vill det eller ej.

Bevisar det att Bibeln har rätt? Nej, inte i någon strikt mening. Men uppdaterade evolutionsanhängare måste numera komplettera sin hypotes med en global katastrof för jordens djurliv som inte lämnat några som helst spår efter sig på annat sätt än i cellernas små mitokondrier.

Var och en får tro som den vill. Förhoppningsvis ännu en tid…

Jag har skrivit ett par mer ingående artiklar i ämnet i händelse av att du skulle vilja fördjupa dig:

https://genesis.nu/i/artiklar/mitokondriska-eva/

https://genesis.nu/i/artiklar/jordens-arter-tycks-ha-uppstatt-samtidigt-och-nyligen/.



Fotnoter

[1]  Källa: http://www.pontecorboli.com/digital/he_archive_articles/he122018/1_Stockle_Thaler.pdf   [Tillbaka till texten]

[2]  Mitokondrier (uttalas med betoning på det andra o:et) är små bönformade saker inne i dina och mina celler som brukar liknas vid cellens ”kraftverk”. Där tillverkas den energimolekyl – ATP – som används till nästan alla energikrävande reaktioner som sker inuti våra celler. Mitokondrierna skiljer sig från andra saker (organeller) inuti cellerna genom att de har en liten DNA-bit på ungefär 5 miljoner baspar (man kan tänka sig det som ”bokstäver”). Det kallas mitokondrie-DNA.   [Tillbaka till texten]

[3]  Källa: https://www.forbes.com/sites/michaelmarshalleurope/2018/11/26/no-humans-are-probably-not-all-descended-from-a-single-couple-who-lived-200000-years-ago/#1dbec0d87cd8 Vetenskapsjournalisten ogillar forskarnas slutsatser, men hans argument är snarare att betrakta som en personlig åsikt än som en faktabaserad kritik av deras resultat.   [Tillbaka till texten]


Copyright © 2019 Göran Schmidt
Template design by Andreas Viklund
Tillbaka till startsidan