Vit sötväppling (Melilotus albus)
Vit sötväppling är, liksom sin nära like med gula blommor som rätt och slätt heter sötväppling, en väldoftande
ärtväxt som föredrar platser med bar jord, som t ex vägkanter och andra ”människostörda” platser. Det är anledningen att man
inte hittar den i utmarkerna utan inne i ”Byn” på Rörö, t ex invid Moringsvägen. När växtplatsen har stabiliserat sig konkurreras
de ut av andra växter. Namnet kommer av den söta väldoften som finns kvar även i torkat tillstånd. Det finns någon gammal uppgift
från 1700-talet om att växten använts som spånadsväxt i likhet med lin och nässlor. Ingen direkt exotisk växt alltså,
men älskad av bin och humlor på grund av den rika nektarproduktionen. "Meli" i släktnamnet betyder också honung.