Juli 2012
Under semestermånaden har jag ägnat många ljuvliga stunder åt att blicka ut över Skageracks och Vänerns obrutna horisonter. Dessutom har jag fällt träd. Därför (!) tänker jag skriva några rader om faktoider.
Faktoider är föreställningar som de flesta tror är sanna och som lever vidare som sanningar trots att de bevisligen är oriktiga, som t ex att virvelns riktning i badkarsutloppet beror på om man befinner sig på norra eller södra halvklotet.
Ett annat exempel är föreställningen om att man på medeltiden trodde att jorden var platt. Vem minns förresten inte
trästicket från sin historiebok där en gubbe förskräckt kikar ut över kanten på jordplattan?
Bilden har bidragit starkt till att ge näring åt förr-trodde-man-att-jorden-var-platt-faktoiden. De flesta vet inte att den
där bilden blev till i slutet av 1800-talet!
Sanningen är att människor i alla tider har vetat att jorden är rund. Greken Eratosthenes bestämde rentav jordens omkrets med utmärkt noggrannhet 200 år före Kristus med hjälp av sina kunskaper i det vi idag kallar trigonometri. Och sjömän har givetvis i alla tider dragit den enda rationella slutsatsen av att fastlandet efterhand tycktes försvinna under horisonten när man lämnat hemmahamnen.
En helt annan föreställning som jag fick lära mig under min egen skoltid skulle kunna formuleras ungefär så här:
"Kyrkan förstörde den klassiska antika kulturen och drog västvärlden in i den mörka medeltiden. Under upplysningstiden
lyckades sekulära människor trots kyrkans motstånd återuppliva det antika kulturarvet och lägga grunden för den moderna
vetenskapen. Än i dag verkar religiösa föreställningar hämmande på människans vetenskapliga sociala och kulturella
utveckling. Om bara mänskligheten kunde befrias från religionens mentala bojor så skulle vi gå en blomstrande framtid till
mötes."
Precis så skulle också vår samtids sekulära så kallade "humanister" uttrycka saken - "Bort med religionen!".
Men de glömmer att religionen varit en central drivkraft i varje blomstrande kultur. Som sumerernas, babyloniernas, egyptiernas, inkas, muhammedanernas och vår egen västerländska som skulle komma att bära fram den vetenskapliga revolutionen. 16- och 1700-talets grundare av vår moderna vetenskap - Brahe, LinnĆ©, Galilei, Newton och många andra - motiverades till att utforska skapelsen utifrån sin övertygelse om Skaparens existens. En god och personlig Gud som gjort det sinnrika, det lagbundna och sköna med oss i åtanke.
Det skulle vara intressant att få höra en modern "humanist" ge exempel på en ateistisk högkultur. Men någon sådan
har aldrig existerat och lär sannolikt heller aldrig göra det. En kultur vars grundläggande världsbild hävdar att
företeelser som osjälvisk kärlek, sanning, trohet, skönhet och eviga värden är mänskliga illusioner alstrade av en
planlös evolution skulle på sin höjd kunna bli en kort, fruktlös, destruktiv och smärtsam parentes i mänsklighetens
historia.
Den ā€¯humanistiskaā€¯ historieskrivningen om religionen som ett hinder för vetenskapen och mänskligheten är en faktoid som alltför
många anammat.
"På frukten känner man trädet" sade Någon. Så sant. Om frukten av en världsbild och en vetenskapssyn är att de värden vi skattar högst av allt förklaras vara illusioner och irrationellt önsketänkande ā€“ ja då är det hög tid att sätta yxan till trädet och plantera ett nytt!
Gott nytt arbetsår!
PS!
Precis när jag var i färd med att publicera de här raderna blev jag tipsad om en kommentar av Anders Piltz till Birgitta Forsmans
bok "Gudlös etik ā€” en befrielse ur religionens tvångströja". Jag rekommenderar den varmt. Kommentaren alltså.
Den finns att läsa här.
DS!
