Januari 2012
Onsdagen 25 januari hade jag fått förtroendet att spela in en morgonandakt som sändes över Göteborgs närradio (Smyrnakyrkan). Mitt manus får härmed utgöra årets första reflektion:
God morgon!
Det är tuffa tider för SAAB i Trollhättan, och det är väl ingen högkonjunktur i vare sig bilbranschen för övrigt eller andra branscher heller för tillfället. Men jag skulle ändå vilja inleda den här morgonandakten med en bild av en bilfabrik. Du undrar säkert varför, men det kommer förhoppningsvis att framgå om en liten stund.
Föreställ dig en helautomatiserad bilfabrik. Därinne finns inte en enda människa, bara robotar. En del av dem svetsar, andra böjer, åter andra skruvar eller lackar. Ja, de utför allt det som hundratals levande människor kunde ha gjort. Men nu är det - just det - livlösa robotar. Från ena ändan av fabriksbyggnaden hämtas komponenterna och i andra ändan levereras färdigmonterade, och färdiglackerade blänkande bilar på ett löpande band. En del röda, andra blå, en del stora, andra små. Var och en tillverkad genom en kombination av det som tekniker kallar mjukvaror och hårdvaror, alltså information i form av datorprogram - bilrecept helt enkelt - och maskiner som läser och utför det som står i recepten.
Vilken märklig början på en morgonandakt.
Men tänk efter lite: är det inte just detta som händer varenda gång ett fågelägg förvandlas till en fågelunge, eller ett romkorn blir en fisk eller ett pyttelitet ägg blir till ett litet människobarn?
Jo, faktiskt är det så. Och det är nog den mest revolutionerande upptäckt som gjorts under det senaste århundradet. Just det att livet i alla dess fantastiska former ytterst är en produkt av information. Information skriven på en vacker spiralformad molekyl - det vi brukar kalla DNA.
Det innebär naturligtvis inte att själva informationen är DNA. Lika lite som en roman av Strindberg är cellulosa och trycksvärta och ingenting mer. Nej Strindberg författade och skrev, och skriften - informationen - har bevarats i form av text. Och på samma sätt är det med informationen i dina och mina gener. Den liksom rider på DNA-molekylen ungefär som ryttaren på en häst.
Men lika litet som informationen består av atomer, lika litet utgör informationen själva livet. Livet är inte informationens konsekvens, utan dess förutsättning.
Och nu kommer vi till dagens tänkvärdhet:
Du är en långt mer fantastisk skapelse än den där bilen, datorn, konstverket, symfonin eller romanen. Och de datorprogram som driver din dator eller mobiltelefon är som ett barns joller jämfört med det mäktiga Ord som en gång formade dig och mig och det lilla barnet som leker nere vid stranden, trollsländan där den flyger över dammen och koltrasten där den sitter i linden och sjunger.
När du och jag ska skapa något riktigt bra, så är det inte bara att sätta sig ner och pyssla lite hipp som happ. Ta en skruv här och en bokstav där eller en pinne här och en ton där och inbilla sig att det blir något bra utav det. Något blir det säkert. Men något bra , nej det blir det inte. För att det ska bli världslitteratur eller världskonst eller ens en altan, så behövs det noggrann planering. Först i det stora och övergripande perspektivet. Sedan de mindre delarna var för sig. Och allra sist detaljerna, fernissan, stavningskontrollen, synpunkter från maken eller makan, arvingen eller bästa vännen. Och så sova på saken och sen justera det allra sista. Sen kan man luta sig tillbaka och till slut säga - eller i vart fall tänka i denna Jantes värld - att Det blev ju riktigt bra! All verklig kreativitet börjar i de stora perspektiven och arbetar nedåt. Först helhetsperspektivet och sist detaljerna.
Så se med misstänksamhet på dem som verkar så säkra på att det i stället började med slumpen och smådetaljerna och när tiden bara fortsatte så blev det alldeles av sig själv fladdermöss med sonarutrustning, påfåglar och fjärilar som skimrar i solen, korallrevsfiskar i sina sprakande färger, människor som reser till månen och koltrastar som sjunger så vackert att man nästan börjar gråta.
Nej det är så gött att vakna en dag som den här, sträcka på sig och inse att det finns En som är Så mycket större än lilla jag. Som tänkte just mig. Och dig. Som vakade över att just ditt och mitt datorprogram, vårt DNA, blev just som det blev.
Och att få häpna över den mest fantastiska och revolutionerande nyheten av alla - fast det egentligen alls inte är nån nyhet - att Han som skapat allt genom sitt mäktiga Ord. Han som är Informationens källa och ursprung och som står över all tid - Han älskade dig och mig så mycket att han för 2000 år sedan - sett från vår horisont - sände sin egen Son Jesus Kristus till den här sköna men ack så trasiga världen för att Du och jag genom tron på Honom ska få ett liv som inte slutar i graven, utan få vara med och bygga ett Annorlunda rike, ett Rike som börjar med kärlek och omtanke i det lilla och obetydliga och fördolda, ett rike som inte de lärda och mäktiga och duktiga tycks vare sig bry sig om eller begripa, men som växer och som till sist kommer att förvandla både liv och värld.
Tack Gud för det. Och tack Jesus! För en alldeles splitter ny dag som gåva av dig! Hjälp oss att ta vara på den, och gör oss lyhörda för din gode Andes stilla vägledning. Amen.
