Augusti 2014
IS - Islamiska Staten - 
har kastat en mörk skugga över sommaren. Snart tycks de religiösa extremisterna i islams namn ha utplånat
alla Iraks oliktroende, muslimer såväl som kristna. Stackars land som våldtas av tusentals lössläppta Anders Behring
Breivikar.
Som kristen och bibeltroende kan man bara ta sig för pannan när det påstås att den där Breivik
var kristen bara
för att han i någon självdefinierad kulturell mening påstod sig vara detta. I själva verket har han uttryckligen både
bekänt och bevisat att han vare sig känner Gud eller Jesus, och därmed saknar all rätt att kalla sig kristen. Han kunde med samma
grad av trovärdighet ha gjort anspråk på att vara älg.
Den som tror och påstår sig vara en kristen och medvetet skadar sina medmänniskor lever i självbedrägeri. På den punkten är kristendomens styrdokument kristallklart:
"På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn, den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder".
(1 Joh 3:10)
Det gäller naturligtvis inte bara Breivikare, korstågsfarare, inkvisitorer och IRA-aktivister, utan i lika hög grad dig och mig.
Och de flesta muslimer känner säkerligen samma frustration över att behöva stå till svars för vad IS-galningarna just nu ägnar sig åt.
Drivkrafterna bakom den här typen av galenskap är troligtvis huvudsakligen politiska eller rent egoistiska, och religionen en kidnappad täckmantel.
Vad beträffar "kristen" galenskap kan antalet människor som fick sätta livet till under korståg, inkvisitioner och Irländska terrordåd summeras till hundratusentals[1]. Sådant har bidragit till att det numera blivit mainstream att tänka att världen skulle vara en bättre plats att vistas på, om vi bara en gång för alla kunde göra oss kvitt religionen.
Och - visst - galenskap med religiösa förtecken förekommer som sagt beklagligt nog.
Men det finns skäl att inte dra alltför snabba slutsatser av det. För religiöst motiverad galenskap är i historiens ljus
trots allt blygsam i förhållande till den oreligiösa galenskapen.
För glöm inte att det var 11-17 miljoner som mördades under nazitidens förintelse,
någonstans i intervallet 26-62 miljoner som miste livet under Mao-regimen,
och 67 miljoner under Lenin, Stalin och Chrusjtjov...
...bara för att nämna några deprimerande exempel från 1900-talets historia.
Och om nu brotten mot mänskligheten under kristen och muslimsk täckmantel skett i strid med dessa religioners grundläggande värderingar, så har förra seklets ojämförliga brott mot mänskligheten begåtts i enlighet med de ateistiska och materialistiska grundprinciper som präglat och inspirerat dessa ideologiers företrädare. Gärningar som kallblodigt beordrats och utförts av individer som utgått från att det inte finns någon Gud att en dag göra räkenskap inför.
Hotet från IS är värt att ta på allvar. Men i ett samhälle utan Gudsfruktan finns det nog ännu större anledning att frukta.
[1] Modern forskning räknar med att den spanska inkvisitionen under åren 1478-1834 avkunnade mellan 3 000 och
5 000 dödsdomar. Våldet på Nordirland har krävt 3 600 dödsoffer de senaste 30 åren, varav
hälften fallit offer för IRA. Någonstans i storleksordningen 50 000-200 000 personer dog under korstågen beroende på
källor, de flesta av dessa soldater, huvudsakligen som en följd av sjukdomar (Källa: Wikipedia). Omfattningen av terrorn under muslimsk flagg har jag inte hittat
några siffror på. [Tillbaka till texten]