April 2018
Det var en gång en liten by uppe på en kulle i ett varmt och torrt land. Där bodde inte särskilt många människor, där passerade inga viktigare handelsvägar och landskapet var kuperat och ganska svårodlat. Får och getter betade på sluttningarna och enkla herdar vallade dem.
Men en profet - alltså en man eller kvinna som ansågs tala ord från Gud – reste sig upp och talade om den lilla byn:
”Jag skall göra (den) till en berusningens bägare för alla folk runt omkring ... Alla jordens folk skall församla sig mot (den).”
Tänk om en profet som hette Sture Lindgren eller Elsa Svensson hade sagt så där om Torsby eller Åmål eller Ragunda? Vem skulle ha brytt sig?
För hur stora är egentligen oddsen för att ett litet samhälle med några tusen invånare skall få en hel värld emot sig? Statistiskt sett näst intill obefintliga.
Men den här mannen hette Sakarja, tidpunkten var någon gång på 500-talet f Kr, och byn hette … just det - Jerusalem [1].
Det var nämligen Gud som hade talat. Han som vet i förväg vad som kommer att ske och som låter sina tjänare få veta det innan det har hänt.
Vi har just varit där.
- Var det inte oroligt, frågar många.
Nej, precis tvärt om.
Starkaste intrycket på oss gjorde inte de där berömda religiösa platserna fyllda med krimskrams och överbyggda med kyrkor och ingärdade bakom stängsel. I stället var det ungdomsskarorna som fyllde stadens gator om kvällarna. Lyckliga, harmoniska, ögon gnistrande av framtidshopp, inga knuffar, inget gruffande, svärande eller oväsen, bara sång och skratt och dans.
Vilken kontrast mot en sen kväll på Avenyn eller Östra Nordstan. Skilda världar.
Det kan väl knappast vara det som upprör världen?
Naturligtvis inte.
Sådant kan inte spridas till den övriga världen med krig och vapenmakt.
Men däremot är det värt att försvara med alla medel och till varje pris.
För den där atmosfären i Jerusalem kommer en dag att genomsyra hela vår värld. Det är också förutsett. Det är bara att läsa innantill [2]. Tack och lov för det!
Fotnoter
[1] Citaten är från Sakarja 12:2-3. [Tillbaka till texten]
[2] Läs Mika kap 4. [Tillbaka till texten]