Brännässla (Urtica dioica)
Avskydd och älskad. Det finns nog få andra växter som det uttrycket passar bättre in på än just brännässlan
— åtminstone i gångna tider.
Nässlan är proppfull med mineraler och vitaminer, men odlades i klosterträdgårdarna inte bara på grund av sin nyttighet som livsmedel, utan även för sitt värde som spånadsväxt. Nässlorna rötades nämligen på samma sätt som lin, spanns till tråd och vävdes till fin så kallad "nättelduk".
Detta är väl i och för sig inte det första man associerar till när det gäller brännässlan. Det är i stället svedan och blåsorna som uppstod när man som barn cyklade vält i nässelsnåret. Det som händer vid kontakten med bladens små kiselnålar är annars fascinerande i sig, hur obehagligt det än må vara: Kiselnålen bryts av assymmetriskt vilket gör den extremt spetsig. Sedan injiceras innehållet som är en blandning av histamin och myrsyra (samma som myror och getingar försvarar sig med). Och huden reagerar på histaminet med rodnad och blåsor och på myrsyran med en stickande sveda.
Nässlan är proppfull med mineraler och vitaminer, men odlades i klosterträdgårdarna inte bara på grund av sin nyttighet som livsmedel, utan även för sitt värde som spånadsväxt. Nässlorna rötades nämligen på samma sätt som lin, spanns till tråd och vävdes till fin så kallad "nättelduk".
Detta är väl i och för sig inte det första man associerar till när det gäller brännässlan. Det är i stället svedan och blåsorna som uppstod när man som barn cyklade vält i nässelsnåret. Det som händer vid kontakten med bladens små kiselnålar är annars fascinerande i sig, hur obehagligt det än må vara: Kiselnålen bryts av assymmetriskt vilket gör den extremt spetsig. Sedan injiceras innehållet som är en blandning av histamin och myrsyra (samma som myror och getingar försvarar sig med). Och huden reagerar på histaminet med rodnad och blåsor och på myrsyran med en stickande sveda.