Kärleksört (Sedum telephium)
Konstigt namn kan man tycka. Det svenska namnet har att göra med att man i forna tider använde växten till att spå med. Man
hängde t ex upp ett par plantor på väggen och lade märke till om de böjde sig från varandra eller mot varandra när
de torkade. I senare fallet skulle det betyda att kärleksrelationen skulle hålla; i annat fall inte.
Sedumsläktet illustrerar en strategi hos en del växter (eller kanske snarare hos deras Skapare) att hushålla med vatten. När det regnar suger växten upp mängder med vatten och lagrar detta i sina blad och birötter som sväller upp. Den vaxartade bladhuden är tät och klarar långa perioder av uttorkning, alltmedan det lagrade vattnet kan användas till fotosyntes alltmedan växterna runt omkring torkar ut och vissnar. Därför kan sedumarterna också växa på mycket utsatta ställen som berghällar där det annars knappast finns något jordlager alls. Sådana växter kallas med ett finare namn för "suckulenter".
Artnamnet telephium syftar enligt Naturhistoriska Riksmuséet på "Telefos, kung i Mysien, som då han sårats svårt av Akilles botade sig genom att lägga blad av kärleksört på såren." Det ger en vink om kärleksörtens användning som plåster, t ex vid brännsår.
Tidigt på säsongen kan man äta bladen, men längre fram på sommaren blir de beska.
Lägg märke till den femtaliga symmetrin hos blomman på den nedersta detaljbilden. Blommorna kan sin multiplikationstabell. Finns det t ex fem kronblad så är antalet ståndare multipler av fem (här tio = 2x5) och på motsvarande vis hos blommor med andra antal kronblad.