Göran Schmidts hemsida

Strandmalörten är beroendeframkallande. Varken jag eller min fru kan passera ett bestånd av den silverglänsande växten utan att låta fingrarna krama några av de mjuka kvistarna och sedan stoppa fingrarna under näsan. En ljuvlig blandning av aromatiska ämnen som livar upp sinnet.

Släktingen (vanlig) Malört introducerades en gång i tiden av munkarna. Strandmalörten, däremot, har säkert spridits vattenvägen med tanke på sina växtplatser på strandängar.

Namnet Malört går tillbaka på att man i forna dagar brukade lägga kvistar av växten bland kläderna i sina garderober för att hålla malen borta. Annars har växten huvudsakligen använts som magmedicin, då urlakad i sprit. Numera används den nog bara som brännvinskrydda. Den ingår som en ingrediens i vermouth, ett namn som kommer av tyskans Wermut, som i sin tur bildats av tyskans Wurm som betyder "mask". (Liksom ormbunkarna har den använts som medel mot inälvsmask - se även texten till Stensöta). Den ingår även i spritdrycken absint. Huvudarten heter på latin Artemisia absinthium, därav namnet.