Svinmålla (Chenopodium album)
Kanske den godaste vildväxande grönsaken vi har i våra marker. Och inte särskilt kräsen vad gäller växtplats heller.
Det räcker med ett stycke bar jord för att Svinmållan ska hitta dit. Om man jämför med den nära släktingen spenat,
så har svinmållan högre järninnehåll och högre proteinvärde. Bladen kan ätas som råkost eller tillagas
på olika sätt, och stjälkarna kan kokas och ätas som sparris.
Det svenska namnet "målla" kommer från det fornsvenska "molde", som i sin tur är nära besläktat med ord som "mölla", "mala" och "mjöl". Det kan antingen betyda att man i forntiden malde mjöl – troligtvis av fröna, eller så anspelar det på att undersidan av bladen är vita av något som liknar mjöl. Under luppen ser man att det egentligen handlar om pyttesmå vätskeblåsor som när ljuset bryts i dem ger dem ett vitt intryck.
Man menar att svinmållan ursprungligen kommer från västra Himalaya. Sannolikt är det människan som svarat för huvuddelen av spridningen. Man tycks ha odlat den - på senare tid åtminstone åt grisarna om man ska tolka det svenska namnet.
Latinska artnamnet album betyder "vit".